Varför utställning?


Utställningar används som ett verktyg för att utvärdera exteriören hos hundarna i en ras. Där bedöms de efter den rasstandard som är skriven och hur väl individen representerar rasen. Rasstandarden är den beskrivning vi använder för att sendan gå vidare med rasen i kommande generationer och den finns skriven för att vi ska ha något att förhålla oss till och för att kunna bevara alla de viktiga egenskaper som en beagle behöver för att fungera som en hårt arbetande jakthund.


Utställning är en viktig del för rasens överlevnad och utan alla de verktygen som Svenska Beagleklubben använder sig av; Jaktprov, rekommendationer för genetiska tester och utställningar, för att utvärdera avelsmaterial skulle inte vårt land ha den friska och fina stam vi har idag. 


Ett bra resultat på utställning är inte bara ett kvitto på att din hund motsvarar rasstandarden utan också att den har en mentalitet som behövs för att klara av ett sådan evenemang, såsom att kunna hanteras på bord och kunna bete sig i en grupp av andra hundar. 


Förutom dessa viktiga rasbundna anledningar så ska man också se det som en rolig dag då man får umgås med sin hund och bland annat träffa andra likasinnade, kunna utbyta erfarenheter, lära sig nya saker och för att ha något att göra när det inte är jaktsäsong såklart.

Vad ska du tänka på?


Några bra saker att göra innan en utställning är att bekanta sig med de regler som finns för utställningar. Länken för det finns här nedanför. Det finns särskilda bestämmelser för hundarnas ålder, vaccinationer, olika klassindelningar, olika bedömningar och resultat osv. Det brukar kännas bättre när man har en större inblick i hur det går till. 


Något som man också kan tänka på för att ge sin hund de bästa förutsättningarna är att träna den. De lokala brukshund- eller kennel klubbarna brukar arrangera utställningsträningar eller kurser som man kan ta del av, där får man många tips av erfarna personer. Man kan också träna mycket hemma genom klipp på webben, lära sin hund att stå still på bord för att bli hanterad. Kolla tänderna i munnen och kunna gå i trav i ett koppel utan att byta gångart eller vara alltför intresserad av backen (vilket vår kära ras har en stark förkärlek till). Man får lov att motivera sin hund med godbitar och det brukar ofta vara uppskattat.


Man ska heller aldrig glömma att domaren dömer hunden för dagen efter sin tolkning av rasstandarden och oavsett vilket resultat man får, så är det samma goa hund du åker hem med vid dagens slut.